annasskrutt

Jag älskar min boll. Den är så fin.

Om jag inte hade simringen ivägen skulle jag sluka hela bassängen!

Mamma säger att pengar inte växer på träd, men blommor växer i alla fall på min arm!

Nico imponerade under ett besök hos sin morfar...med att gnaga på hans nyinköpta bord.

Tre dagar gammal i ett par POP byxor storlek 50... Tyckte inte om Steve Urkel- leken alls!

Fy fasiken vad kallt det var idag. Jag och Nicloás skulle iväg på ett biblioteksinfo klockan två och han var jättegrinig redan klockan ett. Tänkte att jag skulle gå ut en sväng med honom innan så att han skulle komma dit pigg och utvilad. Sagt och gjort, gick ut och började gå fram och tillbaka här i området för att fördriva timmen. Det var så kallt! Stackars Nico blev alldeles röd om nästippen (vilket på honom är hela näsan) och jag frös något fruktansvärt om benen och rumpan. Av någon märklig anledning fungerar inte blodcirkulationen som den ska i bakdelen... Skyndade iväg till biblioteket istället för att värma mig med en kaffe på deras café. Sojalatte känns som något man borde kunna få överallt, men icke! Och jag dricker ogärna varken kaffe eller te utan mjölk. Så jag fick tina upp långsamt och trött var jag också. Självklart bajsade ungen (sker max två gånger i veckan och har aldrig hänt ute) mitt i informationen och jag fick byta min första offentliga blöja.

Nu ringde läkaren precis, den vi fick träffa på barnakuten. De hade hittat antikroppar mot ägg i Nicos blodprov. Så nu är listan på saker jag kan äta ännu mindre... Jag som var så glad för att jag kunde äta majonäs, bearnaisesås, sobetglass! Puts väck, jävla skit.

Vi skulle få ersättning på recept och få komma till sjukhuset för att göra en provokation (testresultatet var tydligen tvetydigt, vad nu det innebär). Det känns i alla fall skönt att saker är i rullning och att vi har en plan.

Niclolás var så duktig, vilade förmiddag i över en halvtimme. Jag hann diska, dammsuga, skriva ut massa papper som jag beöver för studerandet (som jag borde ta tag i snarast) och pumpa ut lite mjölk. Idag ska jag göra mos/ puré av ärtor. Sen har vi kört både rotfrukter och grönsaker. Har för mig att frukt kommer sedan, om man ska göra det i "rätt" ordning. Han äter ca tre iskuber mat till lunch. Nån till, sedan är han nog uppe i ett helt mål.

Efter lunch gick vi en lång promenad. Passade på att handla också för allt mitt mjölkfria var slut och får jag ingen frukost så fungerar jag inte.

Sitter och tittar på honom nu, han ligger på mage framför en spegel och har ett ordentligt gympapass. Han verkar ana att det kanske inte är någon annan som ligger mittemot, utan kanske han SJÄLV. Roligt ser det i alla fall ut...

Wow, vilken morgon. Sambon hade lovat att gå upp med Nico så jag fick sova till klockan NIO. I vanliga fall brukar jag vara tvungen att vila samtidigt som han tar sin förmiddagslur, men nu kände jag mig nästan pigg. Hoppas han vilar länge så jag hinner plocka lite och göra ett nytt försök att dammsuga hallen.

Lunchen idag gick jättebra. Nicolás skötte sig nästan exemplariskt, bortsett från ett klädbyte på grund av kräks och dregel. Men så länge han inte skriker och är ledsen och grinig tvättar jag gärna hela garderoben när jag kommer hem.

För första gången verkar han ha fattat att man kan vara vaken i vagnen också. Tidigare har det knappt gått att få kontakt med honom när han legat där, men nu fick jag ett leende när jag löjlade mig på t-banan. Har fått en otrolig självdistans sedan jag fått Nico. Man undrar ju ibland om saker man gör för att få sitt barn att skratta...

Öppna förskolan idag, gick inte lika bra som vanligt. Nico har sovit jättedåligt sista dygnen och han var inte alls pigg på sångstund. Den lilla tanden kämpar sig upp, var och köpte bitleksaker. De verkar hjälpa, han gnager och gnager, dreglar och dreglar...

Imorn ska vi till en bekant på lunch. Hoppas han är på bättre humör då, han har inte direkt imponerat på tjejen vi ska till under våra senaste träffar. Hennes unge sover, äter och sitter och tittar som en liten Ängel. Jag får stå, gå, vagga och underhålla Satan.

Det händer så mycket roligt. Eller egentligen kanske det inte är så kul, eller ens nånting att bry sig om, men man kan ju inte låta bli när det är ens eget Underbarn som gjort något häftigt. I förrgår tog han på sig täcket själv... Annars är han expert på att sparka av sig det, är som en reflex som sätter igång när han känner nåt vid fötterna. Men nu hade han alltså tagit PÅ sig täcket. Var helt övertygat om att sambon hade bäddat om honom, men han var oskyldig!

Tänder håller han på att få nu också, en liten, liten tand fram i underkäken. Han dreglar och är ganska kinkig, men hade jag inte känt något vasst i tandköttet hade jag nog inte märkt något på ett tag. Trodde att han skulle få sina sent. Min sista mjölktand drogs ut när jag var 15 (?!)... Vettig tandläkare! Fick gå runt utan permanent tand i ett par år, den fick "sommaren på sig" några gånger. Inte helt otippat kom jag att kallas för Gluggen under denna tid! Det hela fick dessutom avslutas med tandställning (vid 18 års ålder). Vad jag kallades då har jag glömt...

Yes, han somnade in i nästa vilostund helt själv också. Kan mycket väl vänja mig vid detta nya beteende. Själv fastnade jag med Nicos barnmusik i vardagsrummet och har diggat till "älgarna demonstrerar".

Decaff med havremjölk är att sjunka för lågt. Fick uppgradera till koffeinkaffe eftersom jag inte kan göra så mycket åt mjölken.

Han somnade faktiskt, helt själv. Det brukar gå lite bättre om jag lämnar honom ensam i sin säng en stund. Visst piper och gnäller han, men sen lyckas han komma till ro mycket lättare än om jag bär omkring och försöker söva.

Bebisen vaknade 2,5 timmar för tidigt idag... Jag kontrade med att hålla kvar honom i sängen 40 minuter efter uppstigningdags. Hans drag blir nu att vägra somna nu vid 10 för sin förmiddagslur. Fortsätter det sedan i antianda kommer det bli en fredagen den 13:e fylld med otur. Fast man kanske inte kan kalla det otur om jag själv sett till att den började så dåligt. Borde gått upp med honom tidigare, men det går ju bara inte. Det gör ont i ögonen, kroppen känns tung...

Igår fick jag sova borta för första gången sedan han föddes. Jag vaknade massa gånger och kände mig inte särskilt pigg när jag vaknade. Undrar hur många "bra" nätter man måste få för att komma ikapp och känna sig, kanske inte utvilad, men i alla fall inte utmattad?

Åhh, borde gå och lägga mig, men då kommer N garanterat att vakna. Han är rätt ljudkänslig, märkligt nog. Vi har aldrig tassat på tårna runt honom... Och ikväll är han särskilt ostabil. Var tvungen att lägga honom på mage för att han skulle somna om när han vaknade vid nio.

När han var nyfödd somnade han alltid på sidan då jag låg och ammade honom, vilket i princip var hela tiden. På BVC frågade de hur han sov och jag svarade då "på sidan". Fick direkt onda ögat och en halv föreläsning om hur spädbarnsDÖDLIGHETEN gått ner till nästan noll på grund av att barn sover på rygg. Så vad gjorde jag? Fick ligga vaken när han ammades för att kunna lägga ner honom på rygg när han väl var klar. Och vad gjorde han? Vaknade... Varje gång. Men skam den som ger sig. Jag försökte länge och väl, längre än vad som var vettigt. Fick jag göra om det idag hade jag struntat fullständigt i BVC-damen och litat på att mitt barn inte skulle rulla över på mage (vilket risken med att ligga på sidan var). Jag låg ju där, hur ska han kunna rulla då? Nu får han sova precis hur han vill, bara han sover.