Minst en mil!
Gick världens längsta promenad idag. Gick och gick och gick tills jag kom till Fridhemsplan och satte mig på bussen. Finns inte en chans att jag går över Västerbron. Sist jag gjorde det var en nyårsafton för fyra år sedan och mina skor var inte gjorda för den utflykten. Däremot älskar jag att åka buss över den, särskilt när det är mörkt ute, då tycker jag om Stockholm. Gnällde massa över min långa promenad för sambon och mätte upp den på eniro.se. Det blev hela 6 km... Vilken tant jag är, var helt säker på att det var minst en mil. Pinsamt!
Photoshop
Kommer ihåg när vi fick den första hemdatorn... Hela familjen slogs om att få sitta där och spela patiens eller ms röj. Pappa hade Larry och Prince, men Larry var lite för svårt. Jag var inte helt hundra på engelska när jag var åtta år... Jag älskade Power Point och gjorde önskelistor som animerade presentationer. Det var lite svårt, man hade ju inte så stort utbud av ClipArt, men en skölpadda fanns det i alla fall.
Sedan dess har det hänt en hel del och Photoshop har jag missat helt. Har skaffat det nu och håller på att slita mitt hår. I min värld ska det gå att lära sig själv bara genom att trycka på allt tills man kommer på nåt nytt, eller det helt enkelt blir rätt. Learning by doing! Men jag ger upp och erkänner mig besegrad. Ska kolla moderskeppet.se så fort tillfälle ges.
(Tur att man har sån självdistans att man inte skäms för att lägga upp ett sånt skandalförsök)
Blev så jävla arg efter ett tag så jag stal en eld från nätet istället...
Turkisk peppar
IKEA
Jag gillar verkligen IKEA, men när jag satt i min IKEA- soffa en dag och kollade mig omkring insåg jag att ALLT var därifrån. Det är ju inte okej! Nu fick vi en BRIO- barnmatstol i julklapp och den lyser upp hela hemmet. När vi flyttar nästa gång ska vi köpa en ny soffa, och den ska inte vara från IKEA. Säng däremot blir lite värre, IKEA har väldigt bra sängar. Men man får väl ta det med babysteps.
Spontanitet...
Tycker det är lite jobbigt, det här med vänner. Vill verkligen inte bli en sån som tappar kontakten med alla bara för att man skaffar barn, men det verkar lättare sagt än gjort. Tycker att jag ringer och ringer, men så mycket mer än det blir det inte. Ingen av mina vänner har barn, alla pluggar eller jobbar på dagtid och deras fritid börjar när våra kvällsrutiner sätter igång. I helgen ringde en kompis och sa att jag var jättevälkommen hem till henne, det skulle ätas middag och drickas lite vin. Lät ju hemskt trevligt, men klockan var nästan åtta. Det går ju inte, tyvärr måste jag ha lite mer tid att planera och förbereda. All spontanitet är bortblåst...
Hotmail, med betoning på hot
Jag och min mamma har aldrig haft någon vidare bra relation. Det finns i princip två, tre stycken som överhuvudtaget kan förstå det hela. "Men hon är ju så trevlig", "Nu överdriver du nog" är kommentarer jag ständigt fått när jag pratat om det. Mitt wake up call blev när jag fick ett hot- mail (jag skrattar lika mycket åt det varje gång) och lät sambon titta på det. Han förstod ingenting. "Skulle jag någonsin kunna förlåta henne för de hemskheter hon skrivit" blev hans fråga. Jag förstod inte riktigt vad han menade, precis de här sakerna hade jag fått höra hur många gånger som helst, det var ju inga konstigheter. Eller, konstigt är det ju, men inte ovanligt!
Men nu är det nog! Jag är för bra för att få höra såna saker om mig, det är helt oförtjänt. Hon drar till med så låga argument och blandar in massa andra familjemedlemmar, särskilt Nico. Hon må vara manodepressiv och ha ADHD och femton andra diagnoser, men jag orkar inte med det just nu, jag måste koncentrera mig på mig själv, min son och min sambo. Jag och sambon är två utmattade vrak och lillkillen ett litet tandmonster, det räcker.
Vad kan jag göra, vad kan jag gööööra!?
Det är fruktansvärt lätt att tiden och dagarna bara flyger iväg när man går hemma med ett litet barn. Har jag ett uppdrag en dag är det bara det som hinns med. Därför måste jag nog sätta upp lite mål för det här året;
Göra och klara farmakologitentan
Ta de sista 15 hp för tredje terminen
Fylla 25 och ställa till med ett kalas
Lära mig fota "fina bilder"
Lära mig lite Photoshop
Åka till Göteborg och hälsa på mormor
Åka till skåne och hälsa på morfar och farmor och farfar
Komma igång med träningen, komma i ALLA mina gamla kläder
Lite mer långsiktiga mål;
Springa ett maraton
Lära mig spanska
Flytta
Köpa ny säng
Köpa ny soffa
Åka till Uruguay och hälsa på Sebs släkt
Sucker på Tradera
Sambon har sålt några xbox360- spel på Tradera för första gången och jag har blivit en riktig sucker på det. Tycker det är såå spännande och vill sälja allt jag äger och har. Försöker bli av med massa gammal kurslitteratur och har kommit en bit på vägen. Fast den säljer jag på Blocket. Har aldrig sålt grejer såhär förut, men det är ju jätteroligt! Sambon är livrädd för att jag ska spåra och börja köpa grejer istället... Nu sitter jag och funderar på om jag ska sälja två pussel som jag har och om jag då måste bygga ihop skiten igen för att kunna skriva att det är komplett?!
Seg dator
Barnvakt och bilpool
Inte särskilt nöjd med vår bilpool just nu. De har skrivit på hemsidan att det ska finnas sju bilar från januari och att antalet ska dubblas under februari. Sedan årsskiftet har det funnits fem och det finns det fortfarande. Skickade ett mail och frågade vad de pysslar med för två veckor sedan - fortfarande inget svar... Ringde och frågade vad de pysslar med igår - kundservice kunde inte svara... Snart i klass med försäkringskassan!
Barnvaktandet går bra. Den yngsta ville inte gå och lägga sig, men jag ville inte tjafsa så att hon blev arg. Bebisen låg och sov i rummet bredvid och hellre att han får sova än att lillsyrran går och lägger sig i tid. Efter 20 minuter gick hon och lade sig ändå. Nu sitter jag och väntar på att Nico ska vakna sin "jag har sovit i 2,5 timmar nu och bara MÅSTE kolla läget". De är lika trevliga varje gång. Ett surt barn + en trött mamma = ännu surare barn + ännu tröttare mamma = osv...
Gym
Utdelning
Välkommen till min nya blogg!
Annars har jag fortfarande fem kilo kvar av graviditetsfläsket och de verkar inte vilja ge sig av självmant. Så jag får nog ta i med hårdhanskarna, lägga i en högre växel och inte bara lita på att amningen ska stå för all viktnedgång. Och även om jag skulle gå ner mina fem kilon behövs det som är kvar trimmas upp ordentligt. Min mamma plussade 10 kg efter varje graviditet och jag svor att inte bli likadan. Fem är "bara" hälften, men det är illa nog.
Om sex veckor ska jag börja plugga igen, då är bebisen nästan sex månader. Jag hoppas kunna plugga mycket hemifrån (förutom praktik i fem veckor med obligatorisk närvaro). Efter det kommer sommaren då jag får vara föräldraledig igen i tre månader. Tiden går fruktansvärt snabbt... Men jag vill ju plugga också. Eller plugga vill jag väl inte, men jag vill bli klar så att jag kan jobba. För jobba vill jag!
